Så räknar du ut karensavdraget

Karensdagen har ersatts av ett karensavdrag. Var uppmärksam på om det påverkar ditt företags löneadministration.

Förra året beslutade riksdagen att införa ett karensavdrag och ta bort karensdagen. Bakgrunden var bland annat att man ville ha ett mer rättvist och förutsägbart system. Oavsett när sjukfrånvaron inträffar ska avdraget vara detsamma för den försäkrade.

De nya reglerna började gälla 1 januari då karensavdraget infördes. Det påverkar dig som arbetsgivare, och innebär att när en av dina anställda blir sjuk får du räkna på ett nytt sätt. Det är också en god idé att vara uppmärksam på om ditt företags löneadministration påverkas.

Karensavdraget görs i samband med sjukfrånvaro, och avdraget är 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid en genomsnittlig arbetsvecka. Beloppet baseras alltså på hur mycket den anställda arbetar i genomsnitt en kalendervecka. För personal som har en bestämd sysselsättningsgrad, till exempel heltid eller deltid, ska du utgå från det som är överenskommet.

Jobbar dina anställda utifrån en oregelbunden sysselsättningsgrad är det du som arbetsgivare som ska göra en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka.

På verksamt.se finns ytterligare information om karensavdraget och räkneexempel för karensavdraget.

Där kan du till exempel se att för en anställd som arbetar regelbundet kan det se ut på följande sätt:

Anställd med rätt till sjuklön
Lön: 110 kr/timme
Sjuklön: 88 kr/timme (110 kr x 0,8)

Genomsnittlig veckoarbetstid:
40 timmar
Veckoersättning i sjuklön: 3520 kr (40 timmar x 88 kr)

Karensavdrag:
20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 704 kr (3520 kr x 0,2)

Du som har enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag påverkas inte av de nya reglerna utan har kvar det antal karensdagar du själv har valt. Har du aktiebolag räknas du som anställd i ditt företag och samma regler gäller för dig som för andra anställda. I stället för en karensdag görs alltså ett karensavdrag.